Midsommar och ungar på Grönan

Ååååh härliga underbara sommar! Som vi har väntat! Så otroligt skönt väder det är ute nu, man kan grilla mest varje dag, bada och ha picknickar... Ah, äntligen!
Vi har haft fullt upp mest hela tiden, vi hämtade barnen i torsdags och samma dag fick vi ett par vänner från Tidaholm på besök och de stannade till i måndags. De i sin tur har tre barn så det var fullt hus här hemma minst sagt. Vi firade midsommar ihop och först käkade vi lunch här hemma och sen drog vi ner mot midsommarstången där vi mötte upp resten av gänget. Vi firade hemma hos Werner som numera får räknas som en tradition.

Det konstiga är att jag tog inte ett endaste kort på hela dagen! Det är nog första gången som jag inte har ett kort på midsommarn. Det känns lite tråkigt, jag vet inte varför jag inte tog några kort.  

Hade jag tagit kort, och om jag hade fått, så hade jag absolut plåtat huset där vi var. Alltså familjen Werners hus. Jag har nog aldrig varit i ett finare hus..! Eller vackert är bättre ord... Liksom, otroligt... Ballt och eget. Jag menar inte finare som i tjusigt, det här är liksom mera en känsla av att det är ett skönt hem. Några bor där, en lycklig familj med schysst smak. Haha! Allting är sådär lantligt romantiskt med lagom slitna detaljer och möbler, ingenting massproducerat där inte. Allt är genuint och handsnickrat, inget fanér eller ihåligt. 
Och så deras sovrum sen... Ja, jag skulle kunna skriva hela inlägget om bara deras hus faktiskt. Men det tänker jag inte göra, ni får helt enkelt bara nöja er med detta och lita på att jag har rätt. ;)


I söndags så var det jättefint väder så vi bestämde oss för att åka till Gröna Lund. Det var många år sedan jag var där sist, och Pat har aldrig varit där. Istället för åkband så köpte vi kuponger till barnen eftersom vi tänkte att det är ju typ ändå bara barnen som vill åka. Då hade vi inte räknat med min barnsliga ådra, det ryckte i mig vid varje åkattraktion vi såg! Som tur är så var Riley för liten för att få åka Vilda musen själv utan vuxet sällskap, så jag "offrade" mig och hängde på. Haha Pat sa att man hade hört mig över hela Grönan när jag satt och vrålade där uppe i skyn! ;)






Det är när man har barnasinnet kvar som man får det så här roligt!







Ordet är ditt

Ordet är ditt:

Du heter?
Vill du att jag kommer ihåg dig?

E-postadress: (bara jag som ser den!)

Har du en blogg?

Vad har du på hjärtat då?

Trackback
RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...